Förslag om handikappersättning och vårdbidrag


I promemorian ”Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning” (Ds 2015:58) föreslås att två socialförsäkringsförmåner ska införas från och med den 1 januari 2017, med uppföljningar efter ett par år. Förslaget innebär att den nuvarande handikappersättningen slopas och ersättas med merkostnadsersättning, och vårdbidraget ersätts med omvårdnadsersättning. Målet med utredningens förslag är att tydliggöra ersättningarna och öka rättssäkerheten. Försäkringskassan föreslås få ett centraliserat uppdrag för att handläggning av ersättningarna, dels för att samla den kunskap som behövs.

Merkostnadsersättning
Syftet med ersättningen är att kompensera för de merkostnader personer har på grund av sin funktionsnedsättning. Utredningen föreslår därför att den generella bestämmelsen om ”garanterad” ersättning till döva och hörselskadade ska tas bort. Istället ska en individuell bedömning av den enskilde personens merkostnader och hjälpbehov göras. Utredningen anser också omprövning ska ske vart fjärde år, men att det kan finnas skäl där ingen omprövning behövs. Det gäller till exempel för personer som bedöms ha varaktiga funktionsnedsättningar och behovet bedöms som konstant. Riktlinjer för hur merkostnader ska definieras föreslås ska utföras av Konsumentverket.

Omvårdnadsersättning
Flera av de bestämmelser som gäller idag för vårdbidraget föreslås även gälla för den nya ersättningen. Det nya är att båda föräldrarna beviljas omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, fördelat på hälften. En annan nyhet för föräldrar är att de får rätt till kortare arbetstid för att lättare kunna kombinera arbetsliv och omvårdnaden av barn.

Våra synpunkter
SDR har tagit del av utredningen och lämnat förbundets synpunkter i ett remissvar, gemensamt med Sveriges Dövas Ungdomsförbund. Vi välkomnar en centraliserad samordning av handläggningen, dock under förutsättning att intresseorganisationerna tillsammans med professionella aktörer som exempel dövpsykiatrin, arbetsförmedlingen för döva får vara med och utvärdera konsekvenserna av ett sådant system.

Vi har framfört att döva och hörselskadade som har teckenspråk som första språk har merkostnader, men också mertid i sin vardag. Mertid är exempelvis den tid som teckenspråkiga döva och hörselskadade lägger ner på samordning av tolkbeställningar och ofullständiga tekniska hjälpmedel. Handikappersättningen fungerar också idag som ett merkostnadsstöd eftersom samhället har brustit i sitt stöd och genom ogenomtänkta regelverk skapat hinder istället för möjligheter för döva personer. För många är handikappersättningen också ett medel för att kunna bryta isolering och utanförskap, samt möjliggöra resor till social samvaro och kunskapsinhämtning i teckenspråkiga miljöer.

Hantering och beslut om vårdbidraget idag är problematiskt, då det till stor del beror på var man bor och handläggarnas kunskap som exempelvis att barn som använder cochlea implantat (som är ett tekniskt hjälpmedel likt en hörapparat) är döva. Tyvärr har många föräldrar fått avslag på ansökan om vårdbidrag, då det finns handläggare som tror att cochlea implantat gör barnen till hörande.

Vi har många frågor och funderingar efter utredningens förslag. Därför kommer vi att fortsätta bevaka processen och återkommer med mer information.

Kontakt
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Läs mer på regeringens webbplats
» Promemorian "Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning"

Förbundens yttrande över promemorian

Publicerad av  Webbredaktör
Publicerad: 2016-03-10
Uppdaterad: 2016-09-02