Handlingsprogram 2010-2013
Döva och hörselskadade barn och ungdomar ska erbjudas en språkmiljö, där de kan förstå och bli förstådda av alla utan hinder. Det betyder skolor med fullvärdig teckenspråkig miljö där undervisningen sker utifrån varje barns förutsättningar och behov, på teckenspråk eller på talad svenska med stöd av teknik.
SDR anser att barnet själv ska få välja språk och kommunikationssätt. Barnen måste få tillgång till, lära sig och utveckla sina kunskaper i teckenspråk från tidig ålder och under hela skoltiden oavsett skolform. Att barnen får lära sig teckenspråk är den bästa förutsättningen för att senare kunna välja det språk, teckenspråk eller svenska, som fungerar bäst i olika situationer och sammanhang. På så sätt blir barnen trygga i sin kommunikation i alla situationer.
Teckenspråk för hörande, men inte för döva i kommunala skolor
Hörande elever kan läsa teckenspråk både i grundskolan och på gymnasiet. Hörande barn med döva syskon eller döva föräldrar likaså. Men INTE döva och hörselskadade barn som går integrerat i den kommunala skolan. De, som verkligen behöver det för sin egen kommunikation, erbjuds ingen teckenspråksundervisning alls! SDR anser att döva och hörselskadade barns rätt till teckenspråk oavsett
skolform ska ges stöd i lagen.
Tvåspråkighet
Döva och hörselskadade elever ska förutom att få lära sig teckenspråk också få kunskap om teckenspråkets funktion och struktur samt få undervisning i att läsa, skriva, eventuellt tala och förstå det svenska språket, s.k. tvåspråkighet. Detta kräver behöriga och teckenspråkskunniga lärare i teckenspråk
och svenska, och mer forskning och utveckling av pedagogik och metodik i tvåspråkig undervisning.
Grundskola istället för specialskola
Begreppet specialskola upplevs av en del omodernt och negativt utpekande. För att tydliggöra vilken skola det är, bör begreppet ersättas med grundskola för döva och hörselskadade. Riksdagen har beslutat att ansvaret för döva och hörselskadade elevers skolgång och utbildning ska läggas på en myndighet, Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM. För SDR är det viktigt att påverka genomförandet av regeringens olika skolreformer så att det sker i linje med vår skolpolicy och utformas på ett sätt som gynnar hörselskadade och döva elever. Vi ska också arbeta för ökat brukarinflytande i skolfrågorna, både nationellt och regionalt.
Gymnasieutbildning
Döva och hörselskadades möjligheter till utbildning begränsas ofta av brist på lärare med tillräcklig kompetens i teckenspråk, teckenspråkskunnig övrig personal, (t.ex studie- och yrkesvägledning och elevhälsan) samt brist på tolkar.
Döva och hörselskadade erbjuds gymnasieutbildning vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade RGD/RGH i Örebro. För att lärandet ska fungera och vara utvecklande är det viktigt att man får vara tillsammans med många skolkamrater som kommunicerar på samma språk. Det är lika viktigt med teckenspråkig kompetens bland lärare, elevhälsan, studie- och yrkesvägledning, fritid och boende.
Verksamheten bör ses från ett språkligt perspektiv, där tvåspråkighet och teckenspråk utgör basen. Eleverna ska kunna välja det undervisningsspråk som fungerar bäst, teckenspråk eller talad svenska, i olika ämnen under hela gymnasietiden.
Vi förespråkar en samlad gymnasieutbildning, vilket skulle innebära att RGD och RGH slås samman till ett gymnasium. Detta gymnasium ska även vara öppet för hörande elever som vill lära sig teckenspråk för framtida studie- och yrkesval.
Utbildning vid högskola/universitet
En förutsättning för att döva och hörselskadade ska kunna fortsätta studera efter gymnasiet är ökad tillgång till teckenspråkstolkar.
Vuxenutbildning
Döva ska fullt ut kunna delta i kommunal och fristående vuxenutbildning. Idag är det inte så. Eftersom finansieringen av tolk inom kommunal och fristående vuxenutbildning inte är reglerad i lag nekas döva ofta tolk för sådana studier.
