Handlingsprogram 2010-2013
Tillgänglighet för döva och hörselskadade förutsätter väl fungerande tolkservice. Idag ställs döva utan tolk på grund av brist på medel eller oklarheter om vilken instans som ska stå för tolkkostnaden. Landstingens olika ekonomier och prioriteringar och det oklara regelverket gör att tolktjänsten varierar kraftigt i olika delar av landet. Tolkning för fritid och rekreation prioriteras lågt, i vissa landsting prioriteras det bort helt och hållet. Detta drabbar döva hårt, eftersom de utestängs från möjligheten att delta i fritidsaktiviteter.
Det är alltså beroende av i vilket landsting man bor om man har bra tolkservice eller inte. Detta är orättvist och helt oacceptabelt.
Målet är att alla som behöver tolk, får tolk när man behöver, dygnet runt.
Tolktjänsten ska tillvarata brukarnas rätt till kommunikation, yttrandefrihet, delaktighet och tillgänglighet, i arbetsliv, vardagsliv, inom utbildning och det allmänna samhällslivet.
Tolktjänsten ska fungera utifrån brukarnas behov och villkor. Tolkservicen ska vara likvärdig i hela landet, och prioriteringslistorna ska bort.
För att detta ska vara möjligt bör tolktjänsten samlas under en huvudman. Detta skulle skapa likvärdig service över hela landet, omöjliggöra tvist om vem som ska betala olika tolkuppdrag, göra det tydligt för alla brukare och arbetsgivare vart man ska vända sig och innebära samordning av all tolkverksamhet även tolkning på gymnasieskolor och universitet/högskolor.
Förmedlingstjänst för bildtelefoni
Förmedlingstjänst för bildtelefoni finns bara på dagtid, vilket är en brist. En sådan tjänst ska vara tillgänglig dygnet runt, och möjligheterna att använda annan videokommunikation för bildtelefoni ska utvecklas.
